Fetmaparadoxen

Skolpersonal bör undvika Fetmaparadoxen?



Skolungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Se nedan.

Linköpings universitet har därför funderat över nya sätt att nalkas ett naturvetenskapligt stoff. Ett är att välja en frågeställning som intresserar ungdomar och sedan växla mellan intresseskapande sammanhang och detaljerade ämneskunskaper. Ungdomar vill veta mer om kost och ohälsa, och Fetmaparadoxen kan därför utgöra startpunkten i ett pedagogiskt upplägg.

När undertecknad onsdagen den 25 oktober 2006 skulle föreläsa för skolpersonal i västra Sverige, kunde man i lokaltidningen läsa:

Skolpersonal bör undvika Fetmaparadoxen

Åhörarna var en spännande och intresserad publik, och den av dietist Knoblock Carlsson antagna oförmågan att förhålla sig kritisk till tankestoffet var inget jag som föreläsare noterade.

Föreläsningen oaktat förtjänar tidningstexten att begrundas lite djupare. Förhoppningsvis bereder sig nu Knoblock Carlsson och andra dietister möjligheten att presentera förankringen i "vetenskap och beprövad erfarenhet" för skolpersonal och i förlängningen skolbarnen.

Temat NTA - Naturvetenskap och Teknik för Alla - passar sällsynt bra för sådana presentationer. Svensk skola uppskattar alla möjligheter att utveckla sin intellektuella rörlighet i ett allt komplexare kunskapslandskap kring kost och ohälsa, i vilket ovanstående tidningstext nu ingår.


ROSE - Relevance of Science Education.

Ungdomars vikande intresse för naturvetenskap är en trend i västvärlden. Se t.ex. "Är ingenjören en slagen hjälte?" i Ny Teknik [1] (begrunda diagrammen). Samtidigt blir naturvetenskap allt mer centralt i samhället. En av framtidens utmaningar blir därför att allmänbilda allmänheten i naturvetenskap. Kanske är detta en av de viktigaste förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.

Ungdomars ointresse kan bero på skolans sätt att undervisa. Ämnena upplevs ha bristande relevans. Trots detta finns områden med naturvetenskapligt innehåll där ungdomar söker mer kunskaper. Se t.ex. "Skolan berättar inte vad barnen vill veta" i Forskning och Framsteg [2]. Notera det gemensamma intresset för hälsofrågor hos både flickor och pojkar (tabellen en bit ner).


Referenser.

1. Sempler KA. Är ingenjören en slagen hjälte? Ny Teknik 2004-09-12.

2. Hadenius P. Skolan berättar inte vad barnen vill veta. Forskning och Framsteg 2005; (2): 12.

2006-10-27