Energibalansen: Warszawa-ghettot.


Warszawaghettot 1943-45.

En tidigt arbete om energibalansens begränsning var Marion Apfelbaums studie på 60 män och kvinnor under två år i Warszawaghettot 1943-1945. Studien är den mest omfattande som gjorts på kost och vikt i ett koncentrationsläger. [1].

Apfelbaum skriver:
I Warszawaghettot rådde en svältsituation under två och ett halvt år.

Under de första sex månaderna utdelades matransonerna på ett sådant sätt att vi inte kunde utvärdera energiinnehållet. Emellertid, under de två följande åren var de dagliga energiransonerna i genomsnitt mellan 700 och 800 kcal.

Under antagandet att de ursprungliga matransonerna innan svälten var 2.500 kcal och att de ursprungliga energilagren var 100.000 kcal kan energiunderskottet beräknas till 1.700 kcal per dygn, dvs 1.000.000 kcal för hela perioden eller ungefär motsvarande 10 gånger så mycket energi som fanns i fettlagren.

Med andra ord kan huvuddelen av energiunderskottet endast kompenseras av en minskning av energiförbrukningen. Emellertid kan man inte dra slutsatsen att kroppen anpassade sig fysiologiskt, då alla de personer som deltog i studien befann sig i allvarliga sjukdomstillstånd.

Apfelbaum, Warzawaghettot.
Marion Apfelbaum konstaterade alltså att energilagret hos varje fånge initialt uppgick till ca 14 kg fettväv (100 000 kcal fettväv, som antas innehålla 7 kcal/g). Detta motsvarar inte 14 kg övervikt, utan de fettreserver en normalviktig människa har. Då fångarna befriades efter två år var reserverna slut. De hade alltså gått ner 14 kg på 24 månader — något mer än 0.5 kg per månad.

Men vänta nu. Kostransonen var ca 800 kcal per dygn, och det förväntade energibehovet var ca 2 500 kcal per dygn. De åt alltså 1 700 kcal per dygn mindre än sitt förväntade energibehov. 1 700 kcal motsvarar ca 240 g fettväv. Den viktminskning man förväntat sig var alltså ca 240 g/dygn, 7 kg/mån eller 175 kg på två år. Men fångarna i koncentrationslägret gick endast ner 14 kg på två år.

På något sätt har energibalanstänkandet fört oss mer än en faktor 10 fel.


I kommande diskussion gör jag ett antagande utifrån denna studie att kosten bestått av en stor andel kolhydrat - kål, rotfrukt, spannmål etc som är billigt att framställa och enkelt att lagra.

/jh


Referenser.

1. Apfelbaum M. Influence of level of energy intake on energy expenditure in man: Effects of spontaneous intake, experimental starvation, and experimental overeating. In: Bray GA (Ed). Obesity in perspecitve. p 165-186. DHEW Publication 75 - 705, National Institute of Health. Washington DC. US Government printing office. 1975.

2005-11-04