Nyckelhålsmärkningen och kostvanorna.

"Efter Nyckelhålsmärkningen har intaget av fett minskat, och intaget av kolhydrat ökat."


Nyckelhålsmärkningen. Energiintag resp andel kolhydrat och fett.

År 1989, några år efter USAs konsensuskonferens om kostrekommendationerna 1985, kom den svenska Nyckelhålsmärkningen [1]. Syftet med symbolen var att framhålla bl.a. fettsnåla och fiberrika livsmedel.

Nyckelhålssymbolen.

Figur. Utdrag från Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1989:2.



Runt 1990 ökade svenskarna intaget av kolhydrat [2]. Statistiken i figuren nedan är från Food and Agriculture Organization, FAO.

I debatten framhålls ofta att vi skulle ha ökat intaget av socker. Detta är dock inget som syns i statistiken. Istället var det intaget av spannmål, främst vete, som ökade. Detta var helt enligt kostråden.

Sverige. Intag av kolhydrat.
Figur. Intag av kolhydratrika livsmedel i Sverige [2].



SCB redovisar statistik på livsmedelsnivå [3]. Den dominerande kolhydratkällan är 'Bröd och spannmålsprodukter'. Den har ökat. 'Socker och sirap' har minskat. Men något oroväckande har posten 'Andra livsmedel' ökat. Denna innehåller 'Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass' [3]. Livsmedel som ökat är ofta sådana som ingår i mellanmål.

Användningen av matfett har minskat kraftigt mellan 1980 och 2002.

Sverige. Livmedelskonsumtion.
Figur. Livsmedelskonsumtion i Sverige [3].



Enligt Statistisk årsbok åt vi i början av 1980-talet ca 48% av energin som kolhydrat och 39% som fett [3]. Då var övervikt inget stort eller växande problem i Sverige.

Efter 1989 började vi följa USAs förebild >>>. Vi minskade successivt intaget av fett och ökade intaget av kolhydrat. Mer kolhydrat gav mer insulin. Mer insulin, mer fettlagring.

Vi ökade sakta i vikt. Den ökade vikten gjorde att vi åt mer. Reflexen tycks ha varit att vi, liksom i USA, sökte oss till mer fettsnåla livsmedel. Trenden blev tydlig i mitten av 1990-talet.

Sverige. Andel kolhydrat och fett.
Figur. Andel kolhydrat resp fett, samt kaloriintag i Sverige.



Sverige har fortfarande chans att klara sig lindrigt undan en ohälsoepidemi med övervikt, diabetes och hjärtkärlsjukdomar liknande den som härjar i USA.

Vetenskaplig verksamhet bygger på några viktiga villkor. Försök ska kunna upprepas och ge liknande resultat oavsett vilka forskare som utför försöken. Olika forskare ska kunna granska samma vetenskapliga material och ha en någorlunda gemensam bild av materialet, även om olika tolkningar av orsaker och samband sedan kan diskuteras.

I en vetenskaplig analys brukar man då kontroverser uppstår gå tillbaka till dokumentationen för den kunskap som inte fungerar. Man gräver djupare i data och metoder, och letar möjligheter till omtolkningar [4].

Förutsättningarna är emellertid inte de bästa i fallet med våra kostråd, då sådan dokumentation enligt professor Åke Bruce på Livsmedelsverket aldrig tycks ha funnits [5].

Och bevisbördan ligger på resten av samhället.

Vetenskapliga underlag saknas.
Figur. Vetenskapliga underlag för kostråden saknas [5].



Referenser.

1. Livsmedelsverket SLVFS 1989:2.

2. Food and Agricultural Organisation. FAOSTAT Nutrition.
http://www.fao.org/. 2005-11-01.

3. Statistiska Centralbyrån, SCB. Statistisk årsbok 2005. Tabell 425.

4. Latour B. Science in action. Harvard university press. Cambridge, Massachusetts. 1987.

5. Bruce Å. Kostråd under 30 år. Red: Birgitta Johansson. Forskare klargör Myter om maten. Formas. 2004.

2006-01-04