Fetmaparadoxen.

"Kan vår ohälsa bero på... våra kostråd?"



Fetmaparadoxen kallas ofta det fenomen som innebär att vi äter mindre och mindre fett, men ökar mer och mer i vikt.


Ohälsan...

Viktökning.   Innan 1990 hade svenska kvinnor knappast någon viktökning alls. Männen ökade endast svagt i vikt >>>. Ökningen av BMI accelererade även för 18-åriga mönstrande män. Viktökningen ökade snabbare efter 1990 >>>.

Diabetes. Diabetes typ 1 har från att ha varit konstant under 1980-talet ökat med runt 50 % med början 1990 >>>.

Hjärt-/kärlsjukdom.   Dödligheten i hjärtkärlsjukdomar har inte ökat, men däremot har medicineringen mot hjärt-/kärlsjukdomar fördubblats. Från att ha varit konstant fram till 1990, började en acceleration runt 1990 som sedan dess har stegrats >>>.


Vanorna...

Kost.   Vi påstås idag äta sämre. Men en överväldigande majoritet av svenskarna anser att valet av kost är av stor vikt för välbefinnandet. Vi äter mer och mer kost med en sammansättning som näringsrekommendationerna föreskriver -- mindre och mindre fett, mer och mer kolhydrat >>>.

Stillasitt.   Vi påstås idag röra oss mindre. TV-tittandet har ökat något, men bl a läsning, social samvaro och andra lugna aktiviteter har minskat. Motion på fritiden har ökat. Statistiken visar istället att vi snarare rör oss mer >>>.

Bilåkande.   Vi påstås idag åka mer bil. Men bilförsäljningen har mattats av, även om vi har något fler bilar per person idag än för några år sen. Och tidigare decenniers större ökning av bilinnehavet orsakade inte någon ökad övervikt >>>.

Bensinförsäljningen har inte ökat, snarare minskat. Och även om den hade ökat - tidigare decenniers stora ökning av Sveriges bensinförbrukning satte inga spår i form av ökad övervikt >>>.

Jobb.   Vi påstås idag ha mer stillasittande jobb. Men de flesta svenskar har jobb som innebär viss fysisk aktivitet. Vård och omsorg har fortfarande har arbetsmoment som är tunga och kräver styrka. Byggen och vägarbeten kräver också rörlighet och styrka >>>.

Jämför man ohälsa i form av andelen feta i olika socioekonomiska grupper och för olika utbildningsnivåer förefaller inte fysisk aktivitet på jobbet skydda mot övervikt - de grupper som har högst fysisk aktivitet har störst andel feta >>>.

Motion och träning.   Intresset ökar för organiserad motion. Att röra på sig för att det är skönt och man mår bra är en livsstil för många människor.

Idag finns utrustning och sporter som inte fanns för några decennier sedan. Motionsjympa, aerobics, och andra aktiviteter kombinerar fysisk aktivitet, musik och social samvaro. Styrketräning har ökat bland män >>>.


Varför...?

Vi vill inte vara feta.   Fetma är bland det värsta vi vet. Överviktiga människor har svårare att få jobb, partners och god ekonomi. Kraftigt feta barn kan uppleva lägre livskvalitet än normalviktiga barn som diagnosticerats med cancer [1].

Kroppsideal debatteras ständigt. Kvällspressen överöser oss med artiklar om bantning. Lyckas vi inte själva hålla normal vikt, tar vi hjälp:

Viktväktarna omsatte i Sverige häromåret ca en kvarts miljard. Viktklubb.se i Aftonbladet har efter några få års verksamhet nått upp i nästan 200.000 medlemmar, och har en årlig omsättning på nästan 100 miljoner kr, trots att viktreduktionen i sammanhanget är ganska blygsam >>>.

Kvinnorna.   Kvinnorna intar en speciell plats i denna gåta. Kvinnornas övervikt ökade inte innan 1990. Men efter 1990 började den öka >>>.

Kvinnor är starkt exponerade i samhällsbilden. De slanka linjerna står sig. Kroppsidealen betonas som viktiga att följa. I Viktväktarna är nio av tio medlemmar kvinnor >>>.

Kvinnor följer kostrekommendationerna bättre än män. Yngre, välutbildade och kvinnor kan mest om fettsnål kost, och köper mest fettsnåla produkter >>>. Men yngre kvinnor är den grupp som ökar snabbast i vikt.


Fetmaparadoxen.   Detta är Fetmaparadoxen. I stora drag finns inga tydliga belägg för att vi äter sämre, att vi rör oss mindre, att vi tycker motion och hälsa är oviktigt, eller att vi tycker att vår övervikt är oviktig. Allt pekar snarare på motsatsen. Vi tar ansvar på olika sätt. Ändå blir vi fetare och fetare.

Varför?


Vad hände i Sverige 1990?

Sverige var annorlunda innan 1990. Innan 1990 ökade inte övervikten. Innan 1990 ökande inte insjuknandet i diabetes. Innan 1990 ökade inte medicinering av hjärtkärlsjukdomar.

Vad hände i Sverige 1990?



Referenser.

1. Schwimmer JB, Burwinkle TM, Varni JW. Health-related quality of life of severely obese children and adolescents. JAMA. 2003; 289 (14): 1813-9. PMID: 12684360.

2006-05-13