Fetmaparadoxen

Vi äter mindre och mindre fett
men ökar mer och mer i vikt.


Sammanfattning.

Ohälsan...
  • Viktökningen för Sveriges befolkning började 1990 >>> .
  • Unga kvinnor 16-24 år, samt högutbildade 16-44 år har ökat snabbt i vikt >>> .
  • Typ-1-diabetes har ökat med 60% sedan 1990 >>> .
Vanorna...
  • Svenskarna äter mindre fett och mer kolhydrat enligt kostråden.
  • Särskilt kvinnor äter mer grönsaker.
  • 90% tycker det är "ganska" eller mycket viktigt" äta hälsosamt.
  • Men svenskarna har sakta ökat sitt kostintag.
  • Vårt bilinnehav har planat ut från 1990 och framåt.
  • Vi använder mindre bensin efter 1990.
  • Vi rör oss mer på fritiden.
  • 75% av svenskarna har ett lätt- eller mer ansträngande fysiskt arbete.
  • Ännu fler utövar lätt- eller mer ansträngande motion 1 gång i veckan.
  • De populäraste motionsaktiviterna har ökat mellan 1998 och 2003.
  • Ungdomar 16-25 år är positiva till idrott och motion.
    Över 80% motionerar. Hälsoaspekten är viktigast.
  • Hälften av ungdomarna 13-20 år är med i en idrottsförening.
Äldre dieter...
  • Brillat-Savarin, fransk gastronom pekade 1825 ut kolhydrat som orsak till övervikt.
  • William Banting gick kraftigt ner i vikt på kolhydratsnål diet 1863.
  • Vilhjalmur Stefansson levde 1928 på fet eskimåkost och upplevde god hälsa.
  • Kardiolog Blake Donaldson behandlade år 1960 överviktiga patienter med fet kost.
Energibalansen...
  • Energibalansen är ingen bra modell för hur människans fettlager fungerar.
  • Fångar i koncentrationsläger som åt 800 kcal/d gick ner endast 0.5 kg/månad.
  • Viktminskning 0.5 kg/dygn på 1000 kcal fett, inget på 1000 kcal kolhydrat.
  • Råttor innehöll mer fett efter mindre kost som hade högt glykemisk index.
  • För att fett ska lagras krävs insulin, som frisätts då man äter kolhydrat.
  • För att fett ska förbrännas, krävs att insulinhalten minskar.
Kostråden i USA...
  • I USA misstänkte man på 1950-talet att fett kunde orsaka hjärtsjukdomar.
  • 1960-talets "alternativrörelse" tog avstånd från överkonsumtion och fet mat.
  • En senatsgrupp mot undernäring tillrådde 1977 fettsnål kost mot "övernäring".
  • Vetenskapsakademins enda råd var att hålla koll på vikten (oavsett fettintag).
  • Dessa råd blandades ihop av media och allmänheten till att äta fettsnålt.
  • Vetenskapen uppdrogs sedan att visa att fettsnål kost befrämjade hälsan.
  • Man lyckades inte med detta, men 1985 fastslogs att sänka fettintaget.
  • 1985 började USA minska sitt fettintag och USAs vikt rusade i höjden.
Mättnad och "ohunger"...
  • Något tiotal studier visar att protein mättar bäst.
  • En studie visar att mycket fett i kosten minskar aptiten längre sikt.
Studier av dieter...
  • Något tiotal studier visar att kolhydratsnål diet har fördelar:
  • Kolhydratsnål diet ger bättre mättnad vid lägre kaloriintag.
  • Vikten minskar och fettmassan minskar.
  • Blodfetter, kolesterol och triglycerider förbättras.
  • Blodsockerhalt, HbA1c och insulinkänslighet förbättras.
Nyckelhålsmärkningen i Sverige...
  • 1989 infördes Nyckelhålsmärkningen hos oss, och Sveriges vikt rusade i höjden.
  • Yngre, välutbildade och kvinnor åt mest fettsnålt, och ökade mest i vikt.

2005-11-23