|
Idrott och motion i Sverige.
"Vi motionerar och idrottar mer."
Riksmaten 1997-1998.
I undersökningen Riksmaten 1997-98 tillfrågades deltagarna om sina motionsvanor
utifrån beskrivningar av olika nivåer av motionerande [1].
De flesta, 78 %, utövade lätt motion eller mer ansträngande motion
minst 1 gång i veckan [2].
Figur. Riksmaten 1997-98. Motionsvanor [2]. Graderingen av den fysiska aktiviteten i motionsutövandet gjordes enligt följande [2]:
Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet noterar att de vanligaste motionsaktiviteterna
totalt sett ökar, t.ex. promenader, styrketräning och golf (fig 2-6) [3].
Se figur nedan.
Figur. Förändringar av stora motionsaktiviteter mellan 1998 och 2003. Ungdomar 16-25 år.   Ungdomsbarometern och Riksidrottsförbundet har 2003 utifrån 7 000 ungdomar 16-25 år kartlagt attityder till idrott och träning [4]. Se figur nedan.
Figur. Ungdomars 16-25 år motiv för idrott.
Ungdomar, ROSE-studien.
I västvärlden har ungdomars intresse
för naturvetenskap och teknik minskat. För att studera orsakerna bakom
detta gjordes studien "Relevance of Science Education", ROSE [5].
I denna studie bad man bl.a. svenska 15-åringar att rangordna något
hundratal olika områden med naturvetenskapligt innehåll. Det visade sig
att att frågan om hur man ska äta och träna för att må bra kom bland de
tio översta för både pojkar och flickor. Det var den enda frågan där det
fanns ett gemensamt intresse hos båda könen. I synnerhet flickor visade
ett stort intresse för hälsofrågor [6].
10 i topp, flickor:
Referenser.
1. Becker W. Riksmaten 1997-98. Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre.
Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 2.
2. Becker W. Riksmaten 1997-98. Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre.
Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 2. Tabell 12.
3. Riksidrottsförbundet. Förändring av de största motionsaktiviteterna 1998-2003.
4. Riksidrottsförbundet. Ungdomars attityder och värderingar 2003.
5. Sjöberg S. Naturvetenskapen som allmänbildning. En kritisk ämnesdidaktik.
Studentlitteratur. Lund. 2000.
6. Hadenius P. Skolan berättar inte vad barnen vill veta.
Forskning och framsteg. 2005; 2: 12.
|