Idrott och motion i Sverige.

"Vi motionerar och idrottar mer."

Riksmaten 1997-1998.

I undersökningen Riksmaten 1997-98 tillfrågades deltagarna om sina motionsvanor utifrån beskrivningar av olika nivåer av motionerande [1].

De flesta, 78 %, utövade lätt motion eller mer ansträngande motion minst 1 gång i veckan [2].

Riksmaten, motion

Figur. Riksmaten 1997-98. Motionsvanor [2].


Graderingen av den fysiska aktiviteten i motionsutövandet gjordes enligt följande [2]:
Regelbunden, hård träning. Hård regelbunden träning flera gånger i veckan.

Måttlig motion, minst 1 gång/v. Måttlig aktivitet och träning regelbundet, minst en gång per vecka i minst 20 minuter per gång (motionsgymnastik, aerobics, workout, snabb promenad, joggning, simning, badminton, tennis eller liknande).

Lätt motion, minst 1 gång/v. Lätt motion regelbundet, minst en gång per vecka (långsam promenad, cykling, trädgårdsarbete mm).

Sällan. Sällan motion, ej regelbundet (promenader, cykling, trädgårdsarbete mm ibland).

Ingen motion. Praktiskt taget ingen motion alls, mest stillasittande.

Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet noterar att de vanligaste motionsaktiviteterna totalt sett ökar, t.ex. promenader, styrketräning och golf (fig 2-6) [3]. Se figur nedan.

Förändringar, motion

Figur. Förändringar av stora motionsaktiviteter mellan 1998 och 2003.


Ungdomar 16-25 år.   Ungdomsbarometern och Riksidrottsförbundet har 2003 utifrån 7 000 ungdomar 16-25 år kartlagt attityder till idrott och träning [4]. Se figur nedan.

Förändringar, motion

Figur. Ungdomars 16-25 år motiv för idrott.

Hälsoaspekten var den starkaste. Denna dominerade något mer hos kvinnor. Av de tillfrågade tyckte 43 % att idrottsföreningarnas viktigaste uppgift var att förbättra människors hälsa. Det egna intresset att motionera och träna var stort (89 % av kvinnorna och 86 % av männen var någorlunda eller mer intresserade).


Ungdomar, ROSE-studien.

I västvärlden har ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik minskat. För att studera orsakerna bakom detta gjordes studien "Relevance of Science Education", ROSE [5].

I denna studie bad man bl.a. svenska 15-åringar att rangordna något hundratal olika områden med naturvetenskapligt innehåll. Det visade sig att att frågan om hur man ska äta och träna för att må bra kom bland de tio översta för både pojkar och flickor. Det var den enda frågan där det fanns ett gemensamt intresse hos båda könen. I synnerhet flickor visade ett stort intresse för hälsofrågor [6].


Det här vill ungdomar lära sig mer om:

10 i topp, flickor:

1. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna betyder.
2. Hur man ska träna för att kroppen ska bli frisk och stark.
3. Vad vi vet om hiv/aids och hur man kontrollerar sjukdomen.
4. Hur narkotika av olika slag påverkar kroppen.
5. Vad man ska äta för att må bra.
6. Hur alkohol och tobak påverkar kroppen.
7. Första hjälpen och att använda enkel medicinsk utrustning.
8. Vad vi vet om cancer och hur man kan behandla sjukdomen.
9. Sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dem.
10. Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition o.dyl.


10 i topp, pojkar

1. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden.
2. Hur atombomben fungerar.
3. Explosiva kemikalier.
4. Hur datorer fungerar.
5. Om det finns liv på andra planeter.
6. Biologiska och kemiska vapen och hur de påverkar människan.
7. Hur man ska träna för att kroppen ska bli frisk och stark.
8. Fenomen som vetenskapen inte kan förklara.
9. Hur meteoriter, kometer och asteroider kan orsaka katastrofer på jorden.
10. Svarta hål, supernovor och andra spektakulära företeelser i yttre rymden.


Referenser.

1. Becker W. Riksmaten 1997-98. Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre. Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 2.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=3192. 2005-12-25.

2. Becker W. Riksmaten 1997-98. Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre. Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 2. Tabell 12.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____5504.aspx. 2005-12-25.

3. Riksidrottsförbundet. Förändring av de största motionsaktiviteterna 1998-2003.
http://www.rf.se/t3.asp?p=36125 2005-09-30.

4. Riksidrottsförbundet. Ungdomars attityder och värderingar 2003.
http://www.rf.se/t3.asp?p=32311. 2005-09-30.

5. Sjöberg S. Naturvetenskapen som allmänbildning. En kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur. Lund. 2000.

6. Hadenius P. Skolan berättar inte vad barnen vill veta. Forskning och framsteg. 2005; 2: 12.

2005-11-01