Svenska kostvanor.

"Vi äter mindre fett och mer kolhydrat."

Normen för vårt kostintag utgörs av Nordiska Näringsrekommendationer 2004 [1] som i relevanta avseenden är lika tidigare svenska (SNR 1997). Dessa har harmonierat med andra nationella riktlinjer i västvärlden [2-4].

Kolhydrat.     Kostråden rekommenderar att ca 55 % av energin bör komma från kolhydrat, främst i form av spannmålsprodukter och potatis. Sockerrika livsmedel bör begränsas till högst 10 % av energiintaget.

Fett.     Kostråden föreslår att högst ca 30 % av energiintaget bör komma från fett. Högst ca 10% bör komma från mättat fett och s k transfett.

Protein.     Rekommenderat dagsintag av protein för en vuxen är ca 15 % av energiintaget.

Kostvanorna.

SCBs statistik från år 2002 visar att vi åt ca 51 % kolhydrat, 36 % fett och 13 % protein [5]. Se figur nedan.

Vi bör då främst äta mindre fett för att komma ner till 30 %, mer kolhydrat för att nå upp till 55 %.

Men SCBs statistik visar också att vi faktiskt äter mer i enlighet med kostråden. Trenden de senaste åren för kolhydrat har varit stigande, vi har aldrig ätit så mycket kolhydrat som nu. Och trenden för fett har varit sjunkande, vi har aldrig ätit så lite fett som nu.

Minst kolhydrat, 48.8 %, och mest fett, 38.9 % åt vi 1980.

Svenskarnas kostintag

Figur. Kostens sammansättning från 1980 till 2002.

Undersökningen Riksmaten visade att svenskarna mellan 1989 och 1997 åt mer grönsaker, ris, pasta och juice [6]. Särskilt kvinnor tycktes äta grönsaker oftare. Där framgick även att intaget av ost, bullar, kakor, grädde och socker och matfett på smörgåsen minskade.

Bortåt 90% av deltagarna ansåg att det var ”mycket viktigt" eller "ganska viktigt" att maten var näringsriktig/hälsosam [7]. Fler kvinnor än män ansåg att det var viktigt.

Men SCBs senaste statistik visar också att vi faktiskt äter mer och mer mat [5]. Från att ha hållit oss strax under 3000 kcal per dygn under 1900-talets senaste decennier, har vi ökat till 3086 kcal per dygn år 2002.


Referenser.

1. Nordic Nutrition Recommendations 2004 (Nord 2004:013).
http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2004:013.

2. US Department of Agriculture, and US Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans: 2000. 5th ed. Washington, DC: US Department of Agriculture, and US Department of Health and Human Services; 2000. Clin Nutr 1996; 50: 418-30.

3. Eurodiet. Nutrition & Diet for Healthy Lifestyles in Europe. Science & Policy Implications.
http://eurodiet.med.uoc.gr. 2005-09-30.

4. WHO. Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of the joint WHO/FAO expert consultation. WHO Technical Report Series, No. 916 (TRS 916). 2003.

5. SCB. Statistisk årsbok 2005. Tabell 425. Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag. Stockholm 2004.

6. Becker W. Riksmaten 1997-98. Svenskarna äter nyttigare - allt fler väljer grönt. Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 1.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____3184.aspx. 2005-09-30.

7. Becker W. Riksmaten 1997-98. Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre. Livsmedelsverket, Vår Föda 99; 2.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____3192.aspx. 2005-09-30.

2005-12-25